Etikettarkiv: Inledningar

Inledningens makt

När jag väl fastnar i en bok är det svårt för mig att lägga ner den innan den är färdigläst. Men då krävs det verkligen att jag fastnat.

En av de saker jag älskar att fascineras av är böckers inledningar. Jag brukar, på skoj, läsa de första meningarna i varje bok jag får i handen – för att utvärdera om det är något jag skulle gilla eller inte.

Så, märk av min glädje när jag börjar läsa Christoffer Carlssons nya bok; Den osynlige mannen från Salem och fastnar direkt. Det är en rätt grym känsla när något i tonläget, ordvalen och tilltalet direkt säger ”Läs mig!”.

Hur brukar ni ”provläsa” böcker? Läser ni helst baksidestexten eller kanske, som jag, de inledande meningarna?

Inledande meningarna i Den osynlige mannen (copyright Christoffer Carlsson):

SVERIGE MÅSTE DÖ. Orden står skrivna över tunnelväggen i svarta, tjocka versaler och från en affär i närheten hörs musik, någon som sjunger don’t make me bring you back to the start och utanför tunneln skiner solen varm och vit men härinne är det svalt, stilla.”

När avgör ni om boken är bra?

När man skriver en bok är det viktigt att slå an tonen direkt. Vad kan läsaren förvänta sig? Hur snabbt bestämmer en läsare sig för om boken är bra och intressant eller inte?

Själv kan jag oftast känna det snabbt. Jag brukar skämtsamt läsa de första två meningarna i en bok högt och ge min omgivning ett omdöme på stört; det är såklart lite överdrivet, men det finns en poäng där. Jag känner direkt om språket är bra, om drivet finns där, om berättaren får något sagt eller bara pratar.

Exempel. Jag har precis börjat läsa Andreas Normans thriller En rasande eld. Tonen sätts direkt; det är UD och politik på hög nivå, massor av information och kunskap. Jag förstår direkt att det är vad man kallar ”initierat”. Hatar man politik lär man inte läsa boken. Tycker man det är fascinerande fortsätter man. Har jag bestämt mig ännu? Nej.

Jag befinner mig mitt emellan. Det känns ganska intressant, men det måste bli spännande också om jag ska behålla intresset. Jag är ju ändå en ganska kräsen thriller- och deckarläsare. Jag räknar alltid med att det blir spännande, eller att händelseförloppet tar fart efter minst 50 sidor. Om inte, så ligger boken illa till.

Hur snabbt bestämmer ni er för om en bok är bra eller inte? Efter en sida, tio sidor eller när ni läst ut boken?