Tunneln, den långa, den mörka

Den är framför mig, djup –
den är bakom mig, en avgrund.
Den är inuti mig, mörk –
den äger mig,
fullständigt.

Kugghjulen är snabba men passar inte i spåren.
Tankarna rusar fritt, starkt, okontrollerat,
men i fel riktningar.
Skänk mening! Skänk mening!
Tusen, röster, tusen, är de, olika starka. Inuti min resonanslåda.
Skrik på uppmärksamhet, på att se och bli sedd,
på att prata och bli lyssnad till. Berättigad och bekräftad.
Se mig! Hör mig! 
Men oavsett hur många som ser, som hör, så finns den ändå där –
tunneln, den långa. Den mörka.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google+-foto

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

w

Ansluter till %s