Slutfasen

Psykologen ligger hos min förläggare Annika. Hon är nöjd – åtminstone säger hon det. Nu återstår att tvätta texten (hitta dumma stavfel, upprepningar, osv) och därefter är det dags för sättning och sedan tryck.

Jag har funderat kring hur lätt eller svår Psykologen varit att skriva. Om jag försöker jämföra med mina två tidigare böcker uppskattar jag att den hamnar lite mitt emellan.

Att skriva Tunneln i slutet av ljuset var en speciell process. Jag hade, förmodligen, tio färdiga utkast innan jag blev klar på riktigt. Låt mig korrigera. Jag trodde att jag var färdig tio gånger. Det var jag inte. Hela processen kring Tunneln var speciell. Det var ju, från början, inte ens tänkt att bli en bok. För någon vecka sedan hittade jag faktiskt de första trevande anteckningarna; de som till slut blev min debutbok.

Att skriva Tunneln gjorde mig jävligt ödmjuk kring skrivandet. Det är en process att respektera, och det är en process som inte tjänar på att ”snabbas på”. Tålamod. Jag är helt värdelös på tålamod. Men det har blivit bättre.

Mördarens väg gick mer smärtfritt att skriva. Jag hade händelseförloppet i min skalle redan innan jag började, och kände karaktärerna väl. Speciellt rolig var boken inte att skriva, däremot var det otroligt intressant att få djupdyka i ett mörkt inre.

Psykologen har varit lättskriven. Och faktiskt roligare att skriva än de två första böckerna. Men jag har också gjort mer research än förut – och det har tagit en del tid i anspråk. Nu har jag förvisso inte gjort några djupgående studier i psykologi, men det har funnits flera aspekter att kolla upp.

Psykologen har ju dessutom sin grund i en novell med samma namn. Att ha en novell att utgå från gjorde det enklare att komma igång. Men jag är inte så säker på att så alltid är fallet – ibland kan man förmodligen bli begränsad av att utgå från en redan skriven novell.

Det känns ärligt talat skönt att ge ut boken via förlag. Självpublicering har funkat bra för mig, men jag har inte haft möjligheten att nå ut med böckerna på det sätt jag velat. Så vi får se hur det förändras nu. Känslan är, hur som helst, god.

Bevaka Psykologen hos Adlibris.

One thought on “Slutfasen

  1. Annelie | en bokstav i taget

    Är så himla nyfiken på boken! Och blir ännu mer nyfiken när du säger att du inte researchat så mycket om psykologi eller det yrket – förstod jag dig rätt så? Hur skriver man en bok med den titeln utan den kunskapen? 🙂

    Svara

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s