Recension: Boston Teran – The Creed of Violence

En hänsynslös och slipad brottsling. En målmedveten ung agent. Tillsammans ger de sig ut på ett uppdrag som tar dem över den Mexikanska gränsen. Den döda zonen har läst The Creed of Violence av Boston Teran.

the-creed-of-violenceTidigt 1900-tal. Våld, korruption och allmän dödlighet i gränstrakterna mellan USA och Mexiko. Sand, jord, ödslighet, ånglok. En revolution är på väg.

Två mäns vägar korsas. De är förenade i historien och har träffats förut – men bara en av dem är medveten om detta. Agent John Lourdes har fått i uppdrag att knäcka en kartell. I släptåg har han den härdade Rawbone, en mördare och brottsling som lever efter helt egna lagar.

Tillsammans färdas de mot gränsen och över gränserna. Deras resa kantas av utmaningar, både i relationen mellan de två, men framför allt i de dödliga fällor som lurar vid vägkanterna.

Det är svårt att inte bli förtjust.

Boston Teran (pseudonym för vad som antas vara flera författare) behärskar ensamvargarnas psyke, talar de kompromisslösas språk. The Creed of Violence målar en dyster bild av tillvaron i ett land som slungas mellan laglöshet och framtidshopp. Ett land där ekonomin styr allt mer, och där maktens människor inte skyr några medel.

Två män på samma resa, men med varsitt mål som de döljer från den andre.

Det är en spännande berättelse som Boston Teran målar upp. Det stänker blod och smuts men är också en miljöbeskrivningarnas bok, om en gränszon mellan två tider där laglösheten och korruptionen brer ut sig.

Boken ska bli film, där det ryktas att Christian Bale och Leonardo DiCaprio ska spela huvudrollerna, och visst är det en filmisk berättelse. En riktigt bra sådan.

2 thoughts on “Recension: Boston Teran – The Creed of Violence

  1. Håkan Wester

    Låter som en riktigt cool bok! Utspelar den sig under Mexikanska gränskriget(1910-1919) eller är det åren före? Kanske en ung Pancho Villa figurerar i bakgrunden?

    Svara
    1. hier0nymus Inläggets författare

      Det är 1910, så precis i upptakten till kriget, kan man säga. Jo, det var en filmisk berättelse, tycker jag. Och smutsig.

      Svara

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s