Att skriva tillsammans – vad ska man tro?

Alltså, den här grejen med att skriva tillsammans med någon. Är det nåt att ha?
På sistone har jag börjat tänka att jag ska skaffa mig en Partner In Crime. Alla gör det, varför inte jag?

Okej. Det är inte riktigt så jag tänker. Anledningarna till att jag funderar på att skriva tillsammans med någon är tre till antalet. De lyder som följer:

1. Jag har en idé. Och den idén skulle vara kul att testa med en medförfattare (ja, jag utgår från att det är en skitbra idé).

2. Jag är en kreativ men något otyglad skrivkraft. Jag vet hur man skapar ord, mening och det ena helvetet efter det andra. Men jag är inte så strukturerad som jag skulle önska att jag var. Jag behöver kompletteras. Och jag skulle tjäna på att någon sade till mig när jag sjönk för djupt ner i obegripligt mörker.

3. Bollplank. Det är roligare att arbeta tillsammans med någon än ensam, åtminstone enligt mig. Jag älskar att bolla idéer och tänkbart helvete till höger och vänster. De flesta tycker att jag är tråkig. Men det kanske finns folk som inte tycker det. Framför mig ser jag ett ohämmat kreativt flöde, där det bästa och mest relevanta sorteras ut genom givande men möjligen stenhårda diskussioner.

Ja, ni ser. Jag kanske borde dra ihop ett skrivprojekt med någon. Men det får bli en senare grej, jag har ju fullt upp med mitt eget lilla romanprojekt just nu – och det behöver såklart fokus.

Men ni som skriver med någon – vilka är fördelarna? Och – för guds skull – vilka är nackdelarna? Hör av er!

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s