Intervju: Mons Kallentoft om Zack, Malin Fors och svensk deckarutgivning

”Jag ville komma bort från det ensamma i skrivprocessen och få all den energi och känsla som man bara kan få av en annan människa.” Den döda zonen pratar med Mons Kallentoft om kommande projekt, skrivandet och skicket på den svenska deckarutgivningen.

För Mons Kallentoft har det varit bråda dagar i böckernas värld.
I pipeline: två böcker, två helt olika projekt. Ett nytt – ett välbekant.

Zack. Så heter den, den första delen i Herkulesserien – en serie böcker fritt baserade på myten om Herkules tolv stordåd (Grekisk mytologi: Herkules, Zeus son, känd för sin styrka, sägs ha genomfört tolv stordåd, bland annat att hämta upp hunden Kerberos, dräpa hydran vid Lerna och det nemeiska lejonet, min anmärkning).

zackMons Kallentoft har skrivit Zack tillsammans med journalisten Markus Lutteman, som tidigare uppmärksammats stort, bland annat för de starka biografiska böckerna El Choco (om Jonas Andersson som fängslades i Bolivia) och Det du inte såg (Patrik Sjöbergs berättelse). Kallentoft är förstås gammal i gemet och vet vad som gäller. Succéserien med Malin Fors i huvudrollen är en storsäljare – och ny bok kommer i höst – men suget för förnyelse har funnits i hans tankebanor ett tag.

– Jag har haft med mig idén om Zack länge, att göra något av en grekisk myt, placera den i Stockholm och nutid och se vart det kan leda.

– Jag kom på att jag ville skriva boken ihop med någon annan. Så dök Markus upp i huvudet, vi träffades på en Pocketgala. Jag mindes honom som väldigt behaglig, smart och ödmjuk – till skillnad från mig. Så jag och min agent ringde upp honom och han var game.

Skillnaden mellan att skriva en bok på egen hand och tillsammans med någon annan är naturligtvis betydande, så mycket är lätt att förstå. Men jag frågar hur själva arbetet sett ut, fördelats och strukturerats. Mons förklarar:
– Jag skriver historien, synopsis och kapitelsynopsis. Sedan skriver Markus kapitlet och sedan bollar vi texten fram och tillbaka. I den sena redigeringsfasen delar vi upp arbetet så till slut är det omöjligt att säga vem som skrivit vad. En underbar process. Kul, energigivande och lärorik.

Alright. Men det här med att hålla på med två böcker samtidigt, varav en av dem är tillsammans med en annan författare. Är det inte lite att ta sig vatten över huvudet?
– Nej, nej, nej. Jag har mängder med berättelser i mig, är väldigt disciplinerad, älskar att arbeta. Jag vill ge ut ännu mer böcker.  Sedan kanske en och annan kritiker tycker det blir mig övermäktigt, konstaterar Kallentoft, som berättar att den stora utmaningen i att skriva tillsammans med någon annan har varit att inte lägga sig i för mycket:

– Ja, utmaningen var att inte lägga sig i Markus arbete. Att han fick sätta mycket prägel på arbetet. Det gick lätt, för han är vass som fan. Som alltid, arbetar man med rätt människor, går det mesta ganska friktionsfritt. Men inte för friktionsfritt. Det ska smälla ibland, menar han.

Så vad kan läsaren förvänta sig av Zack?
– Man ska känna att det är begynnelsen på en stor berättelse, som är sinnesjukt spännande, med högt tempo, inget tjafs och den grymhet och livskraft som finns i de gamla myterna. Man ska känna skitigheten i Stockholms undre värld, Zacks ambivalens, livets djävlighet och skönhet. Man ska helt enkelt kissa på sig av läsglädje.

Se där, ribban är lagd – höjden respektabel. Men, nu backar vi bandet. <BAKÅT>

kallentoft_ullbergZack är nämligen inte det enda Mons Kallentoft är aktuell med just nu. Och det är definitivt inte det första han skrivit. Debuten skedde 2001 med Pesetas, som sedermera också belönades med Katapultpriset. Men även om han fick bra recensioner och uppmärksamhet var det något som saknades. Det stavas försäljning.
– Jag hade idéer om hur den svenska samtidsdeckaren kunde förändras och min agent Bengt Nordin lovade att han kunde sälja rättigheter till en deckare av mig, så att jag skulle kunna leva på det. Så det var konsten och kommersialismen som förde mig till de strukturerade fiktiva morden, kan man säga.

Det är tretton år sedan Pesetas. Så, Mons Kallentoft nu – som författare – jämfört med då, hur stora är skillnaderna. Och vilka är de?
– Jag är extremt mycket mer driven nu. Mer formedveten, säkrare i det språkliga hantverket, och väldigt mycket mer erfaren som människa. En långt mycket bättre författare om du frågar mig.

– Jag är också förfatatre på heltid, med viss ekonomisk frihet, och fri i tiden. Med en underbar familj. Med andra ord: Jag är en lyckligare människa nu, vilket gör mig modigare som författare. Jag väjer inte för något.

Med kriminalromanerna om Malin Fors har Kallentoft nått en stor läsekrets och varje ny bok når bra försäljningssiffror. Under mina år som allmän deckarsnubbe på Adlibris lärde jag mig åtminstone en sak (fast förhoppningsvis fler än så), nämligen att varje deckarkampanj behövde minst en bok av Mons Kallentoft för att sälja riktigt bra.

Det är något med Malin Fors-böckerna som träffat rätt hos läsarna – och i höst kommer nästa bok med Fors i huvudrollen: Jordstorm. Frågan är hur Mons själv ser på Malins utveckling som karaktär, hur han behåller liv i henne – eller snarare tillför nytt liv och energi i den fiktiva personen.
– Malin är en människa för mig, mer än en karaktär som jag skapat. Jag följer henne, hon håller sig själv vid liv. Och processen är sig lik, den ska och bör inte förändras, inte för hastigt i alla fall. Jag vill verka som jag lär. Bryta upp, söndra, men också bevara. Se på fomen som Malin Fors-böckerna har så förstår du vad jag menar. De liknar andra deckare, men ändå inte.

– Jag hittar alltid nya utgångspunkter för berättelsernna och berättelsen om Malin. Och jag tror och hoppas min konstnärliga skicklighet hela tiden blir bättre. Den har blivit det av arbetet med Markus och det tar jag naturligtvis med mig i skrivandet om Malin, berättar Mons.

Jag funderar. Jag läser förmodligen fler deckare än de flesta och är rimligtvis rätt deckarskadad. Det mesta jag läser i genren är utländskt (det finns undantag) och anledningen är enkel. Jag tycker att mycket, alldeles för mycket, av den svenska deckarfloran är likriktad och inte speciellt kreativ. Jag vill ventilera denna frågan med Mons, som visar sig ha starka åsikter om den svenska deckarkartan som den ser ut just nu:
– Jag tycker tyvärr det mesta som skrivs idag är skit, konstaterar han. Det kan låta hårt, men han förklarar vidare.

– När jag pratar konst och skrivande med kollegor blir jag ofta mörkrädd över den låga konstnärliga medvetenheten och metodiken. Det syns tyvärr i de producerade verken, som är undermåliga. Ingen verkshöjd som motiverar något upphovsrättskydd där inte.

Mons Kallentoft säger att de bästa svenska deckarna skrivs av författare som skulle kunna skriva mästerverk i vilken genre som helst – ett resonemang som triggar en minnesklocka från en tidigare intervju jag gjort, med Lee Child. Child uttryckte sig i princip ordagrant likadant. Kallentoft utvecklar sina tankar kring den svenska deckarutgivningen:
– Det är ett utmärkande drag just nu, de oerhörda skiftningarna i kvalitet och angreppsätt. Det mesta är smetigt, slafsigt och kletigt. Men de lysande undantagen finns! Tack och lov finns det även deckarförfattare i det här landet med god smak, konstaterar Kallentoft.

Vad läser du själv, kan du ge något tips?
– Jag läser en del svenska deckare och vill rekomendera Det nittonde Fabegéägget av Claes Ericsson. En spännande välskriven initierad thriller. Annars läser jag mest amerikansk och engelsk litteratur. Jag kan rekommendera The Yellow birds av Kevin Powers. En grymt bra roman om Irakkriget.

När det gäller att skriva säger Mons att han egentligen kan skriva var som helst – att han inte har några specifika krav förutom ett enda: att det inte får vara stökigt runtomkring. Han säger att man blir en bättre människa av att syssla med det som känns viktigt för en själv, vilket förklarar att han själv ägnar stora delar av sitt liv åt att skriva, resa, äta och umgås med sin familj. Och han slår snabbt sönder myten om att författarlivet är något glamouröst.
– Det finns inget glamoröst eller enkelt över själva skapandeprocessen. det är arbete, arbete och mer arbete. Och i detta krassa konstaterande ligger också hans tips till den som själv vill bli framgångsrik författare:

– Jag har tre råd: Skriv, skriv och skriv. Öka din medvetenhet och ställ dig själv frågan: Varför i hela helvete skulle någon vilja läsa det här? I författarbranschen sållas agnarna från vetet i sittfläsket. Få har disciplinen, tålamodet och orken.

Foto på Mons Kallentoft: Thron Ullberg

One thought on “Intervju: Mons Kallentoft om Zack, Malin Fors och svensk deckarutgivning

  1. johannasdeckarhorna

    Spännande att läsa denna intervju! Intressant tycker jag, men kanske inte så förvånande, att Kallentoft är kritisk till kollegorna. Tänker mig att alla dessa mysdeckare inte riktigt är tillräckligt noir för att falla i smaken 🙂

    Svara

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s